I boken Politik 2.0 medverkar ett antal politiker som berättar om hur de använder sociala medier. Urvalet av politiker i boken baserar sig på de partier som har mandat i Riksdagen och Europaparlamentet.
Under bokens framväxt ville vi dock gärna ha med både Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna. Det blev allt mer naturligt eftersom nätet möjliggör för små partier med mindre kampanjmedel att nå ut effektivt. Dessutom är Gudryn Schyman erkänt duktig på att använda Twitter som representant för Feministiskt Inititiativ. Sverigedemokraterna å sin sida nämns ofta som så duktiga på nätet i stort. Men i slutändan blev det inte så att något av dessa partier medverkar i boken. Men boken fortsätter ju sitt liv här på nätet.
Det visade sig att Gudrun Schyman tyvärr inte hade möjlighet att medverka på grund av Let´s Dance. Feministiskt Initiativ hade sedan svårt att hitta två andra representanter som hade tid och möjlighet att svara på våra frågor med den korta deadline som fanns.
Vi tänkte då om och frågade dessa båda partier om de skulle kunna tänka sig medverka med en allmän text om hur de ser på sociala medier i sitt arbete. Båda tackade ja.
Veronica Svärd som är styrelseledamot i Feministiskt initiativ bidrar nu med en text om hur FI ser på sociala medier som vi publicerar på sajten samma dag som boken ges ut den 6 maj. Sverigedemokraterna har ännu inte återkommit med en motsvarande text om hur de ser på sociala medier. Det vore roligt att få en sådan och i så fall lägger vi ut den.
Vad gäller Sverigedemokraterna och deras nätstrategier så har jag skrivit en del om det på JMWs blogg och påpekat att detta med att ”dominera” i de sociala medierna inte riktigt gäller den politiska debatten. Jag tycker debatten om Sverigedemokraternas nätnärvaro är intressant att använda för att sätta fokus på bland annat vad för slags innehåll driver trafik till deras sajter?
Nikke Lindqvist som kommer att skriva mer om samtliga partiers nätstrategier här på sajten krossar också idag på Expressens debattsida bilden av att Sverigedemokraterna är ”duktiga på nätet”.
/Brit Stakston
{ 1 comment… read it below or add one }
De nätmedier där i regel förknippas med SD, Politisk Inkorrekt, Fria Nyheter och liknande sidor, innehåller primärt information kring olika brott och krönikor kring invandringens konsekvenser som det kan ta sig ut från en vanlig medborgares horisont.
Vad jag vet står inte SD bak några av dessa sidor alls, de drivs av individer eller någon liten grupp där för PI's vedkommande inte döljer SD sympatier. Fria Nyheter är ärklärad opolitisk, men karaktären av innehållet på sidan ger lätt intrycket att man står SD nära, det blir lätt så om det presenteras information där av politisk orsakar inte finns i etablerad media.
Att det bredvid dessa lätt upproriska sidor finns en del bloggar drivna av SD politiker, Thoralf Alfsson är ett exempel på en sådan populär blogg, kan ha att göra med det faktum att SD överlag särbehandlas i media, dvs man kommer inte till tals, det pratas om men inte med SD i etermedia och sså är det rakt över i hela medielandskapet.
En konsekvens av SD's masssiva dominans på det politiska nätet är jo de ständiga attacker det utförs för att sänka sidorna och som nu senast den anonyma sidan *.de där förutom att bryta lagen om varumärkesskydd är på en nivå där osökt leder tanken mot vissa etablerade politiska grupperingar i landet, det kräver ändå en del resurser och kunnande att sjösätta ett sådant politisk projekt där unisont riktar sig mot ett litet obekvämt parti där inte ens är i Sveriges Riksdag.
Sen är det jo symptomatisk att man i de etablerade medier ser hur debatten kring .de-sidan går och att man länkar till sidan oavsett den är anonym, något där får anses ytterst ovanligt med tanke på den beröringsångest mot politisk inkorrekta fenomen det finns i Sverige.
I sammanhanget kan jag nämna att Leo Lagercrantz på Newsmill anser .de sidan är intressant som fenomen och gjorde bedömningen att inlägget från grundaren därför var värt att publicera, något ganska ohört med tanke på den nivån Newsmill annars har.
http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/28/sveri...
Allt som allt kan jag för egen del konstatera att det finns delar i Svensk politik och media där är på en demokratisk tvivelaktig nivå och det oavsett vilken förpackning man använder att dölja sin agenda och jag kommer med spänning att invänta den ny-historiska beskrivning av denna periods skeende om några år.
{ 3 trackbacks }